Lag om offentlig upphandling
Ämnesområde:  Lagstiftning
Sammanfattning: Lag om offentlig upphandling innehåller regler om anbudsförfarande med mera vid upphandling av varor och tjänster.

OBS! En ny lagstiftning om offentlig upphandling trädde i kraft den 1 januari 2017.

 

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) innehåller regler om offentlig upphandling av varor och tjänster. Lagen ersatte den 1 januari 2017 en likalydande lag (SFS 2007:191).

 

Lagen kompletteras av upphandlingsförordningen (2016:1162).

 

Vid sidan av LOU gäller också:

 

Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna vid upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF, ersatte 1/1 2017 Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster)

 

Lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner gäller för upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner (LUK, en helt ny lag)

 

Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (som inte ändrats i och med de nya LOU).

 

Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster samt förordning (2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster gäller vid sidan av LOU vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.

 

Se artikeln Miljöanpassad offentlig upphandling beträffande miljökrav vid upphandling.

 

Tillkännagivande (2020:8) om tröskelvärden vid offentlig upphandling behandlar tröskelvärden vid upphandling, det vill säga vid vilken summa den upphandlande enheten är skyldig att göra en offentlig upphandling.

 

EU-lagstiftning

Den svenska upphandlingslagstiftningen är en tillämpning av tre EU-direktiv som trädde i kraft 2016:

  • Direktiv 2014/24/EU (nya klassiska direktivet)
  • Direktiv 2014/25/EU (nya försörjningsdirektivet)
  • Direktiv 2014/23/EU (koncessionsdirektivet)

 

Nyheter i LOU från 1 januari 2017

De nya upphandlingslagarna ska tillämpas på alla upphandlingar som påbörjats från och med 1 januari 2017 och framåt. För upphandlingar som startade dessförinnan gäller den äldre lagstiftningen.

 

De nya lagarna är strukturerade på ungefär samma sätt som de tidigare lagarna.

 

Nyheterna tar främst sikte på upphandlingar över tröskelvärdena. Bland nyheterna i LOU kan nämnas:

 

Tjänster delas inte längre in i A-tjänster (som omfattades av EU-regler) och B-tjänster (som omfattades av svenska regler). I stället delas de in i tre kategorier

  1. Tjänster som är undantagna från reglerna
  2. "Sociala tjänster och andra särskilda tjänster"
  3. Tjänster som omfattas fullt ut av reglerna


I nya LOU finns en rad nya bestämmelser som reglerar i vilken utsträckning avtal mellan offentliga aktörer behöver konkurrensutsättas enligt upphandlingsreglerna.

 

Det har införts en övergripande skyldighet för upphandlande myndigheter att genomföra upphandlingar med elektroniska kommunikationsmedel. Det finns dock undantag.

 

Genom de nya lagarna ökar möjligheten att använda förfaranden som innefattar förhandling med anbudsgivarna.

 

Nya LOU innehåller en rad nya regler om uteslutning och kvalificering av leverantörer, främst om hur kontrollen av leverantörer ska gå till.

 

Det har införts detaljerade regler om vad som gäller ifråga om ändringar av upphandlade avtal under avtalstiden.

 

 

Syfte med offentlig upphandling

Syftet med upphandlingsreglerna i lagen om offentlig upphandling är att upphandlande myn­digheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar offentliga inköp, genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad för att göra bra affärer.

 

Definitioner

Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt, 1 kap 2 § LOU.

 

Med ramavtal avses, enligt 1 kap 20 § LOU, ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.

 

De som omfattas av skyldigheten att upphandla enligt LOU kallas upphandlande myndigheter, 1 kap 22 §. Dessa är statliga och kom­munala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommu­ner och regioner, vissa offentligt styrda organ (t.ex. flertalet kommunala och en del statliga bolag) och sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. Även kommunala och statliga aktiebolag omfattas av begreppet upphandlande myndighet.

 

Principer för upphandling

De grundläggande principerna för offentlig upphandling anges i 4 kap LOU och gäller för all upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader, vilka är principerna om:

  • icke-diskriminering
  • likabehandling
  • transparens (öppenhet)
  • Proportionalitetsprincipen (rimliga krav)
  • Principen om ömsesidigt erkännande (intyg och certifikat)

Av 4 kap 3 § framgår att en upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

 

Upphandlingsprocessen

En offentlig upphandling inleds med en identifiering av ett behov och en analys av hur behovet kan tillgodoses. Därefter planeras upphandlingen och en beräkning av kontraktets totala värde ska göras. Beräkningen av värdet syftar till att fast­ställa hur kontraktets totala värde förhåller sig till de så kallade tröskelvärdena, som avgör vilka regler som ska tillämpas.

 

Vid upphandling gäller olika bestämmelser i lagen beroende på om värdet beräknas vara över eller under tröskelvärdet.

 

Se Upphandling på Upphandlingsmyndighetens hemsida för mer information.

 

 

Upphandlingsförfaranden

Enligt 6 kap 1 § LOU finns det sex olika förfaranden som kan användas vid offentlig upphandling:

  1. öppet förfarande,
  2. selektivt förfarande,
  3. förhandlat förfarande med föregående annonsering,
  4. förhandlat förfarande utan föregående annonsering,
  5. konkurrenspräglad dialog, eller
  6. förfarande för inrättande av innovationspartnerskap.

 

En offentlig upphandling över tröskelvärdena kan gå till på något av följande sätt:

 

Öppet förfarande

Med öppet förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud. Den upphandlande myndigheten annonserar upphandlingen och intresserade leverantörer begär ut förfråg­ningsunderlaget. Förhandlingar med tänkbara leverantörer får inte ske.

 

Selektivt förfarande

Med selektivt förfarande avses ett förfarande där alla leveran­törer kan ansöka om att få delta men endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta får lämna anbud.

 

Den upphandlande myndigheten bjuder genom annons in tänkbara leverantörer att ansöka om att få lämna anbud. Efter annonseringen, i vilken kraven på leverantören ska finnas, styrker leverantören sin förmåga i olika avseen­den genom intyg samt begär att få delta i anbudstävlingen (anbudsansökan).

 

Enligt de kriterier och regler som angivits i annonsen väljer den upphandlande myndigheten ut så många anbudssökande som angetts i annonsen bland dem som upp­fyllt de ställda kraven (minst fem). Även om färre ansökningar kommer in får den upphandlande myndigheten fortsätta för­farandet genom att bjuda in de kvalificerade leverantörer som har begärt att få delta. Till dessa ska förfrågningsunderlaget skickas ut samtidigt. Inga andra anbud än från de leverantörer som bjudits in får prövas av den upphandlande myndigheten. Förhandlingar med eventuella leverantörer får inte ske.

 

Förhandlat förfarande (med eller utan annonsering)

Med förhandlat förfarande menas ett förfarande där den upphandlande myndigheten publicerar en annons om upphandlingen och där alla intresserade kan lämna in en anbudsansökan.

 

Liksom vid selektivt förfarande sker först en kvalificering och eventuellt en begränsning av antalet anbudssökande. Därefter bjuder myndigheten in de kvalificerade och utvalda anbudssökande att lämna anbud (minst tre) eller till förhand­ling. Även om färre ansökningar kommer in får den upphand­lande myndigheten fortsätta förfarandet genom att bjuda in de kvalificerade leverantörer som har begärt att få delta. I några begränsade fall får förhandlat förfarande ske utan föregående annonsering, t.ex. om varorna eller tjänsterna av tekniska skäl eller på grund av ensamrätt kan utföras endast av viss leverantör, eller om det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska orsakad av omständig­heter som inte kunnat förutses och inte heller kan hänföras till den upphandlande myndigheten uppkommit.

 

Konkurrenspräglad dialog

Förfarandet innefattar en möjlighet för den upphandlande myndigheten att föra en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses.

 

Avsikten är att konkurrenspräglad dialog ska vara en flexi­bel procedur för tilldelning av särskilt komplicerade kontrakt när ett öppet eller selektivt förfarande inte medger tilldelning av kontrakt.

 

Konkurrenspräglad dialog får användas när det är omöjligt att utforma någon mer exakt specifikation, samt i de fall när det inte går att utforma specifikationer som gör det möjligt att värdera alla lösningar som marknaden kan erbjuda. Förfaran­det är möjligt att använda när den upphandlande myndigheten i stort känner till vilket slutresultat som ska uppnås, men där myndigheten inte i förväg kan fastställa hur resultatet ska uppnås på bästa sätt i form av t.ex. finansiering, rättsfrågor eller tekniska lösningar. Konkurrenspräglad dialog får användas oavsett om upp­handlingen avser byggentreprenader, varor eller tjänster.

 

Förfarande för inrättande av innovationspartnerskap

Vid ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap får alla leverantörer efter en anbudsinfordran ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbudssökande som myndigheten bjuder in får delta i förfarandet. Metoden får användas för att tillgodose behov som den upphandlande myndigheten bedömer inte kan tillgodoses genom lösningar som finns på marknaden.

 

 

En upphandling under tröskelvärdena kan, enligt 19 kap 7 § LOU, gå till på något av följande sätt:

 

Ett förenklat förfarande. Vid ett förenklat förfarande har alla leverantörer har rätt att delta.

 

Ett urvalsförfarande. Vid ett urvalsförfarande har alla leverantörer rätt att ansöka om att få lämna anbud.

 

Vid ett dynamiskt inköpssystem, genom ett selektivt förfarande (se ovan)


Konkurrenspräglad dialog (se ovan) får användas om inte förenklat förfarande eller urvalsförfarande medger tilldelning av kontrakt.

 

Utöver ovanstående upphandlingsförfaranden kan också direktupphandling användas. Direktupphandling innebär att något skriftligt anbud inte behöver lämnas. Direktupphandling får bara användas i undantagsfall, exempelvis när värdet på det som ska köpas är lågt eller om speciella omständigheter råder, till exempel att det är mycket bråttom, på grund av orsaker som man inte kunnat förutse.

 

Sedan 1/7 2014 får direktupphandling användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av gällande  tröskelvärde. Före dess låg gränsen vid högst 15 procent av tröskelvärdet. Den upphandlande myndigheten ska besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling.

 

Tillsyn

Konkurrensverket utövar tillsyn över den offentliga upp­handlingen.

 

 

Mer information:

Miljöanpassad offentlig upphandling (Kunskapsbanken)

 

Upphandling - Litteratur (Kunskapsbanken)

 

Upphandla (Upphandlingsmyndigheten)

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text
Källa: Lasses lathund
Publicerad av:Lasse Lind
Uppdaterad: 09 mar 2020
Kontakt:
FMH Forum Miljö & Hälsa e-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra
Ge oss din åsikt om artikeln.