Den 30 juni 2009 trädde offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) i kraft. Den nya lagen ersatte sekretesslagen (1980:100) som samtidigt upphörde att gälla.

Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar och innebär begränsningar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen 1 kap 1 §).

Se även artiklarna Tillsynssekretess och Meddelarfrihet.

Lagens innehåll

Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen överskådlig.

Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar med mera har samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag. I den andra avdelningen finns bestämmelser om bl a:

• hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas (4 kap.)
• registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.)
• utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande (6 kap.)

Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. Där finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna. Dessa bestämmelser avser:

• grundläggande bestämmelser (7 kap.)
• vilka sekretessen gäller mot (8 kap.)
• förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (9 kap.)
• sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (10 kap.)
• överföring av sekretess (11 kap.)
• sekretess i förhållande till den enskilde själv (12 kap.)
• rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.)
• ansvar (14 kap.)

I lagens fjärde avdelning finns sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlade, om sådant som:

• rikets säkerhet (15 kap.)
• rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (16 kap.)
• myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (17 kap.)
• intresset av att förebygga brott eller beivra brott (18 kap.)
• det allmännas ekonomiska intresse (19 kap.)
• intresset av att bevara djur- eller växtart (20 kap.)

Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning och gäller bl a sådant som;

• folkbokföring, delgivning (22 kap.)
• utbildning (23 kap.)
• forskning och statistik (24 kap.)
• hälso- och sjukvård (25 kap.)
• socialtjänst, bostadsförmedling, adoption (26 kap.)
• skatt, tull (27 kap.)
• socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad (28 kap.)
• transporter och kommunikation (29 kap.)
• tillsyn och verksamhet i näringslivet (30, 31 kap.)
• indrivning, skuldsanering (34 kap.)
• förebygga eller beivra brott (35 kap.)
• mål och ärenden hos domstol, arbetstvister, rättshjälp (36 kap.)
• totalförsvar, krisberedskap (38 kap.)

Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, domstolarna och vissa undersökningskommissioner.

I lagens fjärde-sjunde avdelningar anges i vilken mån tystnadsplikten gäller för sekretessbestämmelser.

Förordning

Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641).

Mer information:

Se även broschyren Offentlighetsprincipen och sekretess från Justitiedepartementet, 2013.
I den redogörs kortfattat för rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och begränsningarna av denna rätt i offentlighets- och sekretesslagen.