En ny kommunallag (2017:725) trädde i kraft den 1 januari 2018 och ersatte då kommunallag (1991:900).
Se artikeln Administration - På gång i regelsystemet och SKL:s cirkulär om nya kommunallagen (länk nedan) för en sammanfattning av de förändringar som den nya lagen innebär.
Syfte: Att reglera kommuners och regioners självstyre.
Tillämplighet: Kommuner, kommunalförbund och regioner.
Huvudregler:
De viktigaste reglerna för en kommunal nämnd finns i följande kapitel i kommunallagen:
- 2 kap Kommunala angelägenheter
- 3 kap Kommunernas och regionernas organisation och verksamhetsformer
- 4 kap Förtroendevalda
- 5 Kap Fullmäktige
- 6 kap Styrelsen och övriga nämnder
- 7 kap Anställda
- 8 kap Delaktighet och insyn
- 9 kap Kommunal samverkan
- 11 kap Ekonomisk förvaltning
- 12 kap Revision
- 13 kap Laglighetsprövning
2 kap Kommunala angelägenheter
Här behandlas bland annat vilka uppgifter kommunen får ha hand om samt vissa grundläggande principer för verksamheten.
Enligt likställighetsprincipen ska alla kommunmedlemmar behandlas lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Enligt självkostnadsprincipen får kommuner inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.
Kommuner får inte fatta retroaktiva beslut till nackdel för medlemmarna om det inte finns synnerliga skäl för det.
3 kap Kommunernas och regionernas organisation och verksamhetsformer
I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser om kommunens organisation.
Fullmäktige ska tillsätta en styrelse (kommunstyrelsen) och de nämnder som behövs för att sköta verksamheten. Fullmäktige får också bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas. En nämnd får själv tillsätta de nämndberedningar som behövs.
Här ges kommuner också mandat att besluta om kommunalförbund eller gemensamma nämnder. Se artikeln Samverkan mellan kommuner.
4 kap Förtroendevalda
I kapitlet finns bestämmelser om hur förtroendevalda väljs och om upphörande av uppdraget samt om förtroendevaldas förmåner och skyldigheter.
Av särskilt intresse är reglerna om omröstning och beslut. Se artikeln Beslutsfattandet.
5 Kap Fullmäktige
I kapitlet behandlas fullmäktiges uppgifter, organisation samt regler för fullmäktiges möten och beslutsfattande. Notera att många av dessa regler också gäller för kommunstyrelsen och nämnderna genom hänvisningar från 6 kapitlet.
6 kap Styrelsen och övriga nämnder
Kapitlet tar i grova drag upp samma frågor som kapitel 5 fast här beträffande vad som gäller för kommunstyrelsens och nämndernas organisation, möten och beslutsfattande.
Det kan sägas vara det viktigaste kapitlet i kommunallagen för kommunala miljönämnder eller motsvarande och kapitlet hänvisas till i ett stort antal artiklar i Kunskapsbanken, främst i avsnittet om Formalia kring nämndsammanträden.
7 kap Anställda
I kapitlet finns bland annat bestämmelser om delegering av beslut (se artikeln Delegation av beslut), om personalföreträdares rättigheter samt om partssammansatta organ.
8 kap Delaktighet och insyn
I kapitlet behandlas bland annat regler för medborgarförslag, folkinitiativ (folkomröstning), brukarinflytande och självförvaltningsorgan.
Här finns också regler för kommunal anslagstavla och tillkännagivande av protokoll. Se artikeln Justering av protokoll.
Vidare finns regler om kommunala föreskrifter.
9 kap Kommunal samverkan
Här finns regler för kommunalförbund och gemensam nämnd. Se artikeln Samverkan mellan kommuner.
11 kap Ekonomisk förvaltning
I kapitlet behandlas främst budgetfrågor men även frågor om årsredovisning med mera.
Kommunstyrelsen bestämmer när nämnderna senast ska lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen. Styrelsen upprättar sedan förslag till fullmäktige för kommunens budget senast den 31 oktober varpå fullmäktige fastställer budgeten före november månads utgång.
12 kap Revision
Kapitlet innehåller regler för revisorernas verksamhet, val av revisorer med mera.
Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än
- när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen ekonomisk förlust,
- när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),
- när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller
- när granskningen sker från allmänna synpunkter.
13 kap Laglighetsprövning
I 13 kap beskrivs hur kommunala beslut kan överklagas, den så kallade laglighetsprövningen. Se artikeln Överklagande - Laglighetsprövning.
Kommunallagen kompletteras av bland annat:
Lag (1997:614) om kommunal redovisning som behandlar kommuners och regioners bokföring, årsredovisning och förvaltningsberättelse med mera.
Lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar som närmare reglerar förutsättningarna för sådana kommunala folkomröstningar som beskrivs i 8 kap 2 § kommunallagen.
Mer information:
En ny kommunallag, Prop. 2016/17:171. Finansdepartementet, den 6 april 2017.
En ny Kommunallag, Cirkulär 17:57 (pdf), Sveriges Kommuner och Landsting, 2017.
Kommunallagen i lydelsen den 1 jan 2005: en handbok med lagtext och kommentarer, Lindquist, U, åttonde upplagan, Norstedts juridik, 2005.
Boken är utformad så att den kan användas som en praktisk handbok i de rättsfrågor som bedrivs inom kommuner, landsting (numera regioner) och kommunförbund av alla förtroendevalda och anställda där.
Avser den gamla kommunallagen (1991:900) men kan i vissa frågor eventuellt fortfarande vara av intresse.