Frågor och svar om omprövning av beslut
Sammanfattning: I abonnemanget på Kunskapsbanken ingår 5 timmars handläggningsstöd per år från våra experter Lasse Lind, Leif Lövström med flera. Vi presenterar här ett urval av de frågor och svar som vi fått in om beslutsfattande och som vi bedömer har ett allmänintresse. Hör gärna av dig med kommentarer till frågorna och svaren om du känner att du kan bidra med förtydliganden eller ytterligare information.

Fråga

Vad gäller kring när en verksamhet vill ha ett beslut "omprövat"?

 


I det aktuella fallet togs ett beslut för 2,5 år sedan gällande städfrekvenser i skollokaler. VU överklagade inte, utan har följt beslutet.

 

Nu har VU skrivit brev till vår nämnd om att de vill ha beslutet omprövat, främst av ekonomiska skäl, då de utökade städfrekvenserna lett till en stor/större kostnad.

 

Kan vår nämnd ompröva beslutet nu?  Ta ett nytt beslut (vidhålla tidigare bedömning eller ändra på något) och att VU då får chans att (ev.) överklaga igen?

 

Svar

Skrivningar om omprövning av beslut finns i förvaltningslagen.

 

Se 36-39 §§ förvaltningslagen (2017:900) (som ju i och för sig inte gäller förrän den 1 juli 2018).

 

Rättelse och ändring av beslut

 

Rättelse av skrivfel och liknande

36 § Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.

 

När en myndighet får ändra ett beslut

37 § En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.

 

Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om

  1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
  2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
  3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.


När en myndighet ska ändra ett beslut

38 § En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om

  1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
  2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.


När en myndighet får ändra ett beslut som har överklagats

39 § Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

 

I nuvarande förvaltningslag (1986:223) finns liknande men inte lika tydliga skrivningar:

 

Omprövning av beslut

27 § Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition).
   Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet.

 

Se även författningskommentarerna till 37-38 §§ i proposition 2016:17/180 om ny förvaltningslag. (sid 329 ff))

 

Där står bland annat (om 37 §):

" Av första stycket följer att en myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Bestämmelsen syftar till att ge uttryck för huvudregeln om myndighetsbesluts rättskraft som den har utvecklats i praxis. Ett beslut får - som utgångspunkt - ändras av beslutsmyndigheten om den anser att beslutet är felaktigt. Det krävs inte att nya omständigheter har tillkommit som i det enskilda fallet motiverar ett nytt ställningstagande. Skälet kan i och för sig vara att det har tillkommit nya omständigheter som kastar nytt ljus över saken. Men en ändring kan i ett enskilt fall också motiveras på andra grunder, t.ex. att myndigheten uppmärksammat ursprungliga felaktigheter av saklig eller processuell natur."

 

I ovanstående framgår ju inte tydligt om ni bör göra en omprövning. Men anser ni att det kan finnas fog för att ökade kostnader för städningen är en sådan omständighet som föranleder er att göra en annan bedömning av städfrekvensen än ni gjorde vid det första beslutet så bör kanske en omprövning ske? 

 

Min slutsats blir att det kan finnas fog för att ompröva beslutet utifrån rimlighetsaspekten mellan hälsoaspekter och kostnader. Den ökade städkostnaden kan ses som en ny omständighet som kan motivera en omprövning. Ni har ju motiverat ert tidigare beslut tydligt nog så det bör knappast krävas någon omfattande ny utredning. 

 

Möjligen kan ni höra med Folkhälsomyndigheten hur de ser på frågeställningen och om de har erfarenheter från övriga landet.

 

Det kom nyligen ett snarlikt rättsfall där Mark- och miljödomstolen i Vänersborg underkänt ett beslut från Miljösamverkan Östra Skaraborg om städrutiner för förskolor och skolor i Skövde kommun. En sammanfattning av rättsfallet finns nedan. Det är inte från högsta instans men bör ändå vara av intresse.

 

Leif Lövström Forum Miljö & Hälsa (maj 2018)

 

Bilaga

Föreläggande om städning av skolor i Skövde kommun

MMD Vänersborgs TR 2018-05-18 M 3659-17

En miljönämnd beslutade att förelägga en barn- och utbildningsnämnd att upprätta och införa rutiner för städning för varje förskola, grundskola och gymnasieskola som nämnden ansvarade för.
    Mark- och miljödomstolen (MMD) konstaterar att det inte framgår om alla de lokaler som föreläggandet avser har utretts. Det är upp till tillsynsmyndigheten att visa att det funnits fog för föreläggandet.
    MMD skriver att utredningen visserligen pekar på att det i några fall fanns brister som motiverar ett föreläggande om förbättring, men att flera anmärkningar bara avser avsaknad av rutiner för städning och att frekvenserna som anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd inte uppfyllts.
    Sammanfattningsvis ger utredningen inte stöd för ett generellt föreläggande och MMD upphäver därför nämndens beslut.

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text
Källa: FMH
Publicerad av:Leif Lövström
Uppdaterad: 27 sep 2018
Kontakt:
MH Forum Miljö & Hälsa e-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra
Ge oss din åsikt om artikeln.