Mutor
Sammanfattning: Information om regelverket kring mutor, vilka det gäller och några exempel.

Allmänt

Att ta emot en muta för sin tjänsteutövning är ett brott mot det förtroende som en uppdrags- eller arbetsgivare förutsätts kunna ha för den som utför arbete eller uppdrag för hans räkning. 

 

Enligt en rapport från Brottsförebyggande Rådet  Not 1) utgörs de otillbörliga erbjudandena framför allt av måltider, gåvor i form av föremål eller pengar.

 

Yrkesroller som får otillbörliga erbjudanden inkluderar beslutsfattare, tjänstemän med handläggande, beredande eller utredande uppgifter och yrkesroller inom inköp eller försäljning.

 

 

Lagstiftning

Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om givande och tagande av muta i 10 kap brottsbalken (1962:700), Tidigare fanns reglerna i 17 kap brottsbalken.

 

De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. 

 

Regler om åtal finns även i 20 kap BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap BrB.

 

I och med de ändrade reglerna 2012 infördes nya brottsrubriceringar för mutbrott, se nedan. Fler personer omfattas också av de nya reglerna.

 

 

Vägledning

Att förebygga och hantera påverkansförsök, är en handbok från Brottsförebyggande Rådet som bland annat behandlar åtgärder för att förebygga försök till otillåten påverkan av myndighetspersoner.

 

Korruption och otillåten påverkan (pdf), Sveriges Kommuner och Landsting, 2016.

 

Om mutor och jäv - vägledning för anställda i kommuner, landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting, 2012. Det här är en vägledning för anställda inom kommuner och regioner som ger en förklaring till hur lagen ser på mut- och jävsituationer. Den innehåller även några exempel på rättsfall.

 

 

Brottsrubriceringar

Tagande av muta. Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete, 10 kap 5 a § BrB.

 

En myndighetsperson som tar emot en otillbörlig förmån kan bli dömd för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att betrakta som grovt är straffskalan från sex månader till sex år i fängelse.

 

Det är inte nödvändigt att den som får förmånen också är beslutsfattare, men förmånen måste ha ett samband med mottagarens arbete eller uppdrag. Även en förmån som begärs eller tas emot innan mottagaren fått den aktuella anställningen och efter det att anställningen har upphört, kan vara straffbar.

 

Att ta emot en muta för att fatta visst beslut eller vidta viss åtgärd kan även resultera i ansvar för det brott som beslutet eller åtgärden eventuellt innebär. Man kan till exempel mutas för att begå ett bedrägeri eller ett tjänstefel. Se artikeln Tjänstefel.

 

Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta. Även den som erbjuder en muta kan dömas till motsvarande straff som vid tagande av muta, 10 kap 5 b § BrB.

 

Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling, 10 kap 5 d § BrB.

 

Det handlar till exempel om en beslutsfattare (låt oss kalla denne A), som har till uppgift att fatta ett visst beslut. En annan person (B) har intresse av att påverka beslutet i viss riktning. B anlitar då en tredje person (C), för att denne ska framföra B:s argument till A.

 

Det kan exempelvis röra sig om att en part i ett förvaltningsärende B i hemlighet lämnar ersättning till en beslutsfattares make C, för att denne ska övertala sin hustru/beslutsfattaren A att fatta ett för B förmånligt beslut. 

 

Såväl den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att på verka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling som den som lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

 

Vårdslös finansiering av mutbrott sker när en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande, 10 kap 5 e § BrB.

 

 

Tillbörligt och otillbörligt

Gränsen mellan en ”tillbörlig” och en ”otillbörlig” förmån är flytande och kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Domstolarna ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på integritetskänsliga situationer såsom myndighetsutövning och offentlig upphandling.

 

En förmån kan vara otillbörlig även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett visst sätt. Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen.

 

Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper inte att som mottagare kunna visa att man inte låtit sig påverkas av förmånen.

 


Övrig lagstiftning inom området

Marknadsföringslagen (2008:486), MFL, innehåller förebyggande regler som anger ramarna för företagens handlande på marknaden och tar sikte på att skydda konsumenters och näringsidkares ekonomiska intressen samt att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

MFL är uppbyggd med en vitessanktionerad allmän generalklausul som föreskriver att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Strider marknadsföring mot sådan sed kan generalklausulen användas mot korruptiv marknadsföring. Relevanta bestämmelser: 5-6 §§, 23 §, 27 § samt 47 § MFL. 

 

 

Mer information:

Jäv (Kunskapsbanken)

 

Tjänstefel (Kunskapsbanken)

 

Rättsfall tjänstefel (Kunskapsbanken)

 

Läs mer på Sveriges Kommuner och Regioners sida Motverka korruption och på Institutet mot mutors hemsida.

Not 1

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, Brå 2016:13, Brottsförebyggande rådet.

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text
Källa: Lasses lathund
Publicerad av:Sandra Häkkinen
Uppdaterad: 10 jan 2020
Kontakt:
FMH Forum Miljö & Hälsa E-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra
Ge oss din åsikt om artikeln.