Sammanfattning:Det finns ett flertal lagar som ger myndigheter rätt eller en skyldighet att ta ut avgifter för prövning och tillsyn. Här finns några exempel på sådana lagar och regler.
Lagstiftning
Det finns ett flertal lagar som ger myndigheter rätt eller en skyldighet att ta ut avgifter för prövning och tillsyn.
Avgifter betalas av den som söker tillstånd eller är föremål för tillsyn. På miljöbalkens område finns de grundläggande reglerna om detta i 27 kap. miljöbalken. Vissa betalar en årlig schablonavgift för både prövning och tillsyn. Andra betalar en särskild avgift vid tillståndsprövning och kan ha timavgift vid utförd tillsyn eller en fast årlig avgift för tillsynen. För de avgifter som betalas till kommunerna varierar detta en hel del mellan olika kommuner, eftersom varje kommun själv beslutar om sin taxa.
Kommunernas avgifter ska alltid baseras på självkostnadsprincipen vilket innebär att avgifterna ska motsvara kostnaderna för tjänsterna och nyttigheterna som kommunen tillhandahåller. Läs mer om självkostnadsprincipen i artikeln Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Lagar och regler med avgifter för prövning och tillsyn
Strålskyddslag (2018:396) Enligt 8 kap 12-13 §§ strålskyddsförordningen (2018:506) får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om skyldighet för den vars verksamhet tillsynen avser att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov samt föreskrifter om avgifter för provning, kontroll och besiktning.
Alkohollag (2010:1622) Enligt 8 kap 10 § görs en ansökan om serveringstillstånd skriftligen hos kommunen. Kommunen får ta ut en avgift för prövning och tillsyn av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller detaljhandel med öl. Se även artikeln Miljönämndens tillsyn - enligt vilka författningar?